Kroatiens medlemskap är ett uttryck för EU:s mirakulösa utveckling, skriver Gunnar Hökmark.
De som avfärdar fredstanken i utvecklingen av Europeiska unionen avfärdar en verklighet som präglade hela vår kontinent inte bara för 60 år sedan, inte bara bakom Järnridån för 30 år sedan utan också på västra Balkan för drygt 15 år sedan, med spåren, tragiken, rädslan och motsättningarna fortfarande levande.
Att Kroatien är medlem i EU sedan första juli bidrar till ett säkrare och bättre Europa.
Både när det gäller Litauen, som nu är ordförandeland i EU, och Kroatien, ser vi ett uttryck för det mirakel som Europeiska unionens utveckling har inneburit. Det är en konkret förändring. Det handlar inte om högtidliga ord eller idealism utan täckning i verkligheten utan om en konkret förändring. Vi har nu en union som också täcker in Adriatiska havets vikar. Det är ett säkrare och stabilare Europa som nu också kan fatta gemensamma beslut om gemensamma frågor. Till exempel om fisket i Östersjön, energipolitiken, regelsystemen för bankerna som är en del av vår gemensamma ekonomi eller telekompolitiken som kan ge Europa en ledande ställning på nytt när det gäller internet och mobil datatrafik.
Det faktum att vi ibland ogillar demokratins beslut får aldrig leda till att vi ogillar demokratin.
Det faktum att EU är en fenomenal framgång för frihet och fred innebär inte att politiken är fenomenal. Den beror på de politiker som bestämmer. Precis som i Sveriges riksdag eller i kommuner och landsting. Det är inte Europeiska unionens fel att det finns de politiker som vill reglera det mesta eller som tror att ekonomiska problem löses genom ökade underskott. Det är en fråga för demokratins ansvarsutkrävande.
De bör inte komma undan sitt ansvar genom att skylla på det samarbete som bidragit både till frihet och fred. Europeiska unionen består oss med en gemensam demokrati som 500 miljoner européer idag är en del av.
Det finns inget som motiverar att man ska vara skeptisk till detta, det som slarvigt kallas EU-skepticism. Jag kan bara vara för att detta EU finns och de möjligheter det ger Europas medborgare när det gäller säkerhet, demokrati, ekonomi och miljö.
Det är inte Europeiska unionens fel att det finns de politiker som vill reglera det mesta.
Gunnar Hökmark, (M) vice ordförande i Europaparlamentets största partigrupp EPP och ansvarig för gruppens grannskapspolitik
